Sveriges spelmarknad är i dag indelad i tre distinkta zoner: en licensierad, en olicensierad men laglig och en olicensierad olaglig marknad. Det är en struktur som enligt Spelinspektionen i en ny rapport skapar betydande regulatoriska utmaningar, särskilt i en digital verklighet där gränserna mellan nationell kontroll och globalt utbud blir allt mer diffusa.
Trots dessa utmaningar har Sverige enligt Spelinspektionen lyckats upprätthålla en kanaliseringsgrad – alltså andelen av spelandet som sker på den reglerade marknaden – på 86 procent under 2023. Den siffran är dock omdiskuterad, då mätmetoden varierar mellan aktörer och eftersom betydande delar av det olicensierade spelandet är svårt att kartlägga i detalj.
Skinbetting – den dolda porten för minderåriga
Ett av de mest alarmerande resultaten i rapporten är omfattningen av så kallad skinbetting – spel om virtuella föremål i datorspel som ofta omsätts som valuta i hasardliknande spelformer.
Under 2024 utgjorde skinbetting 41 procent av all trafik till olicensierade spelsidor från svenska IP-adresser. Det är en form av spel som enligt Spelinspektionen ofta saknar ålderskontroller, där många av operatörerna varken har licens eller tillsyn från någon myndighet.
Kryptovalutor och decentraliserade casinon – en ny dimension av oreglerat spel
Kryptovalutor har snabbt blivit ett etablerat betalningsmedel på den olicensierade spelmarknaden. Många olicensierade casinon accepterar nu Bitcoin, Ethereum, Litecoin och andra kryptovalutor både för insättningar och uttag. Enligt rapporten förekommer det även skinbetting-sajter där kryptovaluta är det enda accepterade betalningsmedlet.
Särskilt intressanta ur ett tillsynsperspektiv är de decentraliserade casinona – spelplattformar som helt baseras på blockkedjeteknik. Dessa gör det möjligt för spelare att delta utan att registrera sig, vilket eliminerar vanliga kontrollfunktioner som kundkännedom (KYC) och spelgränser. Resultatet är ökad anonymitet och ännu större svårigheter för svenska myndigheter att ingripa eller reglera.
Spelinspektionen konstaterar dessutom att kryptovalutor lockar en särskild typ av spelare: de som vill spela utanför systemet utan att lämna spår. I en enkät från sommaren 2024 angav 13 procent av de som spelade på olicensierade sajter att de aktivt sökte sig dit på grund av möjligheten att använda kryptovaluta.
Många av dessa sajter erbjuder dessutom SEPA-uttag till europeiska bankkonton, vilket kan skapa ett sken av professionalism trots avsaknaden av licens. Den här blandningen av modern teknik, anonymitet och tillgång till etablerade betalsystem skapar en kraftfull lockelse för vissa grupper – och samtidigt en regulatorisk mardröm.
Internationella licenser – en gråzon
En betydande del av det olicensierade spelet sker hos bolag som har licens i andra EU-länder, främst Malta och Cypern. Dessa aktörer utgör 13 procent av trafiken till olicensierade sidor och marknadsför sig ofta på engelska, vilket gör det svårt att avgöra om de riktar sig mot svenska spelare enligt den svenska spellagen.
Trots det upplever många spelare dessa sidor som mer säkra än exempelvis Curaçao-licensierade sidor – som däremot står för hela 38 procent av trafiken och ofta erbjuder bredare spelutbud, generösa bonusar och tveksam kundhantering.
Betallösningar – nyckeln till tillgänglighet
Enligt rapporten är tillgången till enkla betalningslösningar en avgörande faktor för tillgängligheten till olicensierade spelsidor. Många aktörer använder SEPA, e-plånböcker, neobanker eller kryptovalutor – ofta med stöd av svenska gränssnitt eller BankID-liknande verifiering.
Det gör att gränsen mellan licensierat och olicensierat suddas ut för konsumenten.
Spelinspektionens arbete – viss effekt men begränsade verktyg
Spelinspektionen har ökat sin tillsyn mot aktörer utan svensk licens och har identifierat cirka 1 100 spelsidor som frekvent används av svenska spelare. Av dessa har ungefär 40 procent minskat sin trafik efter att Spelinspektionen utfärdat förbud – vilket indikerar att ingripanden kan ha viss effekt.
Men många spelsidor verkar i juridiska gråzoner eller bakom avancerade tekniska skydd, vilket försvårar arbetet ytterligare.
Slutsats – inget universalmedel, men vägar framåt
Rapporten konstaterar att det inte finns någon enskild lösning på problematiken med olicensierat spel. Däremot lyfts ett flertal rekommendationer:
- Skärpta regelverk, särskilt vad gäller definitionen av när ett spel riktar sig till den svenska marknaden.
- Fortsatt internationellt samarbete, särskilt inom EU.
- Utveckling av metoder för att upptäcka och blockera olaglig marknadsföring.
- Informationsinsatser riktade mot unga och självavstängda spelare.
