ATG har tagit fram rapporten “Spel under radarn” som granskar den svenska spelpolitikens effektivitet

Rapporten “Spel Under Radarn” från ATG, som presenterades i början av oktober, belyser flera kritiska problem i den svenska spelmarknaden som infördes med syfte att reglera marknaden och främja ansvarsfullt spelande. Efter fem år på licensmarknaden finns stora utmaningar kvar, främst när det gäller att hantera olicensierat spel och skydda sårbara konsumenter.

Här följer en analys av rapportens huvudsakliga insikter, kompletterat med en diskussion om möjliga lösningar.

Spelmarknadens målsättning och verklighet

När Sverige omreglerade sin spelmarknad 2019 var målet att skapa en säker miljö för spelare, minska andelen olicensierat spel och stärka spelansvaret.

En av huvudambitionerna var att uppnå en 90-procentig kanalisering, vilket innebär att majoriteten av spelandet skulle ske hos licensierade spelbolag. Men verkligheten visar en mer komplex bild, där olicensierade aktörer fortsatt lockar en stor andel spelare.

ATG:s rapport uppger att trafik till olicensierade spelsidor har ökat markant sedan omregleringen, en utveckling som väcker frågor om den svenska lagstiftningens effektivitet​.

ATG:s rapport ger en inblick i de brister som fortfarande präglar den svenska spelmarknaden. Med en ökande andel av svenska spelare på olicensierade sidor och otydliga regler för ansvarsfullt spelande, krävs ett samlat grepp från myndigheter och lagstiftare för att skydda spelarna och säkerställa en trygg spelmiljö.

Problemområden i den svenska licensmarknaden

Här är några av de största problemområdens som presenteras i ATG:s rapport:

Olicensierat spel – En växande utmaning

Ett av de mest uppmärksammade problemen är att olicensierade spelsidor inte bara lockar svenska spelare utan också är svåra att reglera. Enligt ATG har besök på olicensierade sajter ökat kraftigt de senaste åren.

Dessa plattformar erbjuder spel utan svensk spelskatt och kringgår regler om spelansvar, såsom insättningsgränser och självavstängningsmöjligheter via Spelpaus.

Enligt ATG:s VD Hasse Lord Skarplöth innebär det att olicensierade sajter fungerar som “vattentäta platser för kriminella,” där de kan bedriva verksamhet utom räckhåll för svenska myndigheter​.

Kanalisering under olika antaganden

Diagrammet nedan visar den uppskattade kanaliseringen av spel på den svenska marknaden. Enligt ATGanalyser varierar kanaliseringen kraftigt beroende på speltyp, där casino lockar betydligt fler spelare till olicensierade alternativ jämfört med sportspel.

Med antagandet att spenderingen per besök är 10 till 20 gånger högre på olicensierade sidor, uppskattar ATG att kanaliseringen för hela marknaden ligger mellan 71 % och 83 %, men betydligt lägre för casinospel.

Denna utveckling visar att den svenska marknaden misslyckats med att begränsa tillgången till olicensierat spelande, särskilt för hög-riskprodukter som onlinecasino​.

Otillräckliga verktyg för Spelinspektionen

Rapporten lyfter fram en brist på effektiva verktyg för Spelinspektionen att motverka olicensierat spel. Trots att flera åtgärder vidtagits, som möjligheten att blockera betalningar och sätta upp varningsmeddelanden på olicensierade sidor, är åtgärderna otillräckliga.

Endast ett fåtal sajter har hamnat på Spelinspektionens förbudslista, och många av de mest populära olicensierade sajterna erbjuder fortfarande svensk BankID som betalningsmetod, vilket underlättar för svenska spelare att spela på dessa plattformar​.

Lagstiftningsförslag för starkare kontroll

ATG förordar införandet av IP-blockering och DNS-blockering, en åtgärd som är vanlig i andra europeiska länder som Danmark och Norge, för att hindra tillgången till olicensierade spelwebbplatser. Danmark har rapporterat en minskning på 90 % av olicensierat spel genom IP-blockeringar, vilket visar att åtgärden har potential.

Det svenska motståndet grundar sig dock på yttrandefrihetsskäl och risken att blockeringar kan inskränka annan information än spelwebbplatser. Att införa en starkare lagstiftning och effektiva blockeringar skulle kunna skapa en säkrare spelmiljö, men detta kräver en bred politisk konsensus.

Förslag till förbättringar och möjliga lösningar

ATG presenterar även ett antal förbättringsförslag i sin rapport. Här är några av dessa:

Stärkt spelansvar och spelberoendeskydd

Rapporten pekar på behovet av förbättrad omsorgsplikt och hjälp till spelberoende individer. Idag är det många spelare som stängt av sig via Spelpaus, men som ändå spelar vidare på olicensierade sajter. ATG föreslår att myndigheterna ska införa proaktiva kontaktåtgärder, där stödorganisationer når ut till spelare som valt att spelpausa sig, helst inom 24 timmar.

Enligt forskning kan ett sådant “mottaglighetens fönster” efter en självavstängning vara ett idealiskt tillfälle att erbjuda hjälp​.

Striktare krav på bonusar och lån

Rapporten föreslår ett fullständigt förbud mot alla typer av bonusar, något som redan införts i Finland. Enligt ATG driver bonusar ofta till överdrivet spelande och lockar särskilt sårbara individer. Ett annat förslag är att minska tillgången till snabblån som ofta utnyttjas av spelberoende individer för att finansiera sitt spelande.

Att kombinera dessa åtgärder skulle minska de ekonomiska konsekvenserna för spelberoende och skapa en mer ansvarsfull marknad​.

ATG:s slutsats och rekommendationer

ATGrapport avslutas med en tydlig uppmaning till åtgärder. Bolaget anser att den svenska spelmarknaden står inför ett vägskäl: antingen kan Sverige skärpa lagstiftningen och införa nya verktyg för att skydda sina medborgare från riskfyllt spelande, eller riskera att olicensierade aktörer fortsätter att dominera marknaden.

ATGVD påpekar att det är hög tid att prioritera spelarnas säkerhet och säkerställa att licensmarknaden verkligen uppfyller sina syften.